A sisters love

Jag har världens finaste syster. Tänk dig att vakna av att någon klättrar upp till din säng (jag har en loftsäng,btw), säger "oh godmorning puppy..." pussar dig lite kärleksfullt på armen och klättrar ner igen. Kanske låter jättetöntigt, om man inte förstår min och Amandas relation. Men det betyder så obeskrivligt mycket, att alltid ha henne vid min sida. När vi bråkar kan vi säga saker till varandra som gör så ont. Vi vet verkligen varandras ömma punkter. När vi inte bråkar, när vi har det bra så är det bara bäst. Hon känner mig, likt ingen annan. Att ha en syster är något speciellt, kan inte föreställa mig ett liv utan henne. Det finns inte. Jag älskar dig Amanda. Puppylove <3

Igår var jag och såg Twighlight med Cecilia och Mikaela, den var så bra! Jag rekomenderar den verkligen. Dessutom var huvudpersonen Edward dödligt vacker. Älskar känslan i filmen och hur den var filmad. Awesome. Efter det drog jag och Stina hem till Daniel. Jag har börjat kalla Daniel för Johan nu, fattar inte vad det är med mig och namn. Haha, min hjärna lever sitt egna lilla liv där uppe.

Imorgon är det Söndag. Det betyder första advent, och Anne Frank på stadsteatern med pappa. Det ska bli mysigt. Bara pappa och jag
Snöiga pussar från Julia

Hej mitt vinterland!

När jag vaknade imorse och kollade ut genom fönstret var allting vitt. Allting var täckt av vacker vit snö, som glittrade och glimmade. Jag masade mig upp ur sängen, drack en varm kopp te med honung för att behålla värmen. På vägen till tåget håller jag på att snöa bort av alla starka vintervindar. Jag kunde knappt hålla ögonen öppna, och fötterna på marken. Eftersom jag är lite gulligt klantig (egentligen inte alls gulligt, bara klantig. Men jag brukar säga till mig själv att det är lite gulligt.. för att jag...mår bättre..då) så ramlar jag! Jag tror några tjejer skrattade åt mig, men eftersom jag inte såg någonting vet jag inte riktigt säkert. Men den bjuder jag på! När tåget äntligen kom och man kunde krypa in och värma sig, såg alla ut som snömonster. Väldigt gulligt. Bra start på morgonen <3

Trots detta lilla äventyr, har jag varit glad hela dagen. Jag vet inte varför, men det har varit en riktigt mysig dag. Mycket tack vare Nicole och Johanna, som langade en very funny italienska lektion. Nej, nu måste jag skriva på mitt arbete om Jesse Jackson!

Puss och kram, lingongran.
Julia <3

Prosit.

So here I am. Förkyld och röd om näsan. Iklädd min pyjamas och en stor kopp te i mina händer. Coldplay i mina högtalare, gitarren brevid mig på golvet. Utanför mig glittrar allting i vitt. Vitt är kallt. Ändå måste jag ge mig av till skola, bara för att göra det där hemska matteprovet. Sedan kan jag åka hem till värmen, igen. Då måste jag packa ihop mina grejer, mitt pick och pack, inför resan ner till Motala. Det pirrar lite i magen när jag tänker på det, jag längtar. Dessutom älskar jag att åka bil i mörkret, titta på allt som passerar utanför bilfönstret med musik som strömmar ut från mina stora hörlurar. Mysigt.

Oj, nu nös jag igen. Prosit!
Jag måste säga att det värsta med att vara förkyld, är att ingen vill krama mig med risk för att bli smittad. Men ni slipper inte ändå, kram på er! <3

What a beautiful day. not.

Jag vill inte vara en sådan flicka som skriver negativa grejer hela tiden, men den här dagen really did suck. Men hur som helst, sa Mathias min käre vän något klokt till mig som fick mig att känna mig bättre. "Livet är för kort för att man ska låta sig dras ner". Kanske världens visaste citat, men det fick mig att må mycket bättre, det var precis det jag behövde höra. Muchos gracias. Men någon som också alltid förgyller min skoldag är Hanna, lille fågeln min. Och Sara. De får mig alltid att skratta.

Det som jag hatar(och älskar lite samtidigt) med att ha en blogg, är att man STÄNDIGT går runt och tänker på vad man ska skriva. På tåget. När man ska sova. När man egentligen borde lyssna på läraren, då tänker man på den där förbannade(och älskade) bloggen. Det är som en förtrollning. Once you get yourself a blog, är du fast. Jag kom på jättemycket bra grejer tidigare vad jag ska skriva, men dom flög sin lilla kos. Tyvärr.

Idag blev det svart ute vid 3. När våran fina klass satt inne på kultur och Idéhistorian var plötsligt världen utanför, täckt av ett stort svart täcke. Jag ville gråta en tår, men sedan kom jag på att det kanske inte är så hemskt ändå. Jag menar, snart är det Lucia. Jag älskar Lucia! Snart får man baka lussekatter, pepparkakor och så kan man ha vilda snöbollskrig på tomten. Men bäst av allt, vintern kan vara så mysig. Finns det något bättre än att sno in sig i gosiga kläder och dricka en kopp te vid en sprakande brasa? Igen som säger emot? Nej, tänkte väl det.

Tack för alla fina kommentarer föresten, keep up the good work.

Vinterkramar

En ny start

My god. Julia bloggar igen. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle börja igen, när jag raderade min första blogg. Anledningen till att jag raderade den var att mina tankar är alldeles för privata för att blottas på internet. Men jag behöver kanske inte ta med er till grottan där jag bevarar alla mina hemligaste hemlisar...

Helgen blev mysig, men nästa helg mysigare. Guess what?! Jag får äntligen träffa Daniel. Min fina Daniel. Det har gått alldeles för länge sedan sist, och jag vet inte riktigt varför det blivit så. Vi har inte snackat alls mycket heller, det är skitkonstigt. Jag är så van att snacka med honom varje dag. Anyway, det kommer bli awesome.

Idag måste jag köpa mig ett par vinterskor, och en vinterjacka. Får se om jag hittar någon, annars kommer Julia gå runt som en kall hamster all day long. Jag som fryser så himla lätt, dessutom. Får se om jag hittar något fint.

Ni är helt beundransvärt underbart fina om ni kommenterar, eller lämnar ett litet spår efter er när ni varit här.

Pussar